Då livsglädjen en gång tystnat

Att leva med anorexi har gjort så att min livslust en gång tystnat . . . i hela denna kamp, hela denna smärta orkar man inte leva . . . Därför måste jag bli frisk även om det känns som att det tar emot att släppa taget om anorexin. Borde inte ta emot, men det gör det . . . Måste till ätstörningsenheten imorgon, måste väga mig då. Hatar det . . .
Den 15 augusti går Anna, Jea och jag modeller på Malmö Festivalen, ser framemot det! Ja, jag längtar och anorexin skall inte få förstöra det!!! Nej det skall inte få förstöra mitt liv! Allt måste vara bättre än att leva i detta helvete! Ja måste vara så.

Sänder många varma kramar till farfar i himlen - åtta år idag av sorg och olidlig saknad!!! Du gick så plötsligt och oväntat bort Farfar!!! Jag älskar dig - Älskar dig alltid!
Varma kramar din Katie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0